måndag 21 oktober 2013

Som om hösten kom på sommaren

Hcg Nielsen, Jan Henrik

De två systrarna Nanna, 12 år och Fride 5, lever ute på en ö i den norska skärgården, men under jord, i en gammal fuktig betongbunker från andra världskriget, tillsammans med sin pappa. Där nere har de varit sedan de kom dit, när Fride bara var en liten bebis – i många år alltså. Och anledningen till detta är att en mystisk sjukdom har dödat allt liv på jorden – först växterna, sen djuren, och till slut människorna.

Eftersom deras mamma var läkare var hon tvungen att stanna kvar och hjälpa till så länge som möjligt inne i staden där de bodde, men hon förstod tidigt allvaret i det hela och hjälpte till att bunkra upp med konserver ute på ön i god tid. Men sen dess har de inte hört av henne… Och maten börjar sina, och deras pappa mår allt sämre. Så han skickar iväg tjejerna till staden, efter mer medicin. Men det är ett farligt uppdrag – han vet att det kan finnas onda människor, fortfarande vid liv, däruppe, därute. Dem som han försökt skydda barnen ifrån. Men det finns inget alternativ, så iväg ror de! Och ett antal överlevare stöter de också på, under sin långa, tuffa vandring till staden. Och annat läskigt också…

En dystopi för de lite yngre - det är lite nytt… och ganska modigt av författaren! För egentligen är det ganska otäckt med den här typen av böcker, när man är lite yngre. Mardrömmar vill man ju inte att en bok ska ge. Men boken är både jättespännande och jättefint skildrad -  t ex systrarnas förhållande, lillasysterns storögda upplevelse av allt hon aldrig sett i hela sitt liv i bunkern, och alla de nya bekantskaper de gör ute i den vissnande världen. För den är så brun och död, tyst och stilla. Och väldigt äkta skildrad. Men – det är ju tackochlov bara på låtsas! Och sen slutar den faktiskt lite hoppfullt också!
/Tuija

Inga kommentarer: